Som Näktergalen-mentor får du ett mentorsbarn i åldern 9–12 år och tillsammans upptäcker ni Helsingfors och lär er av varandra. Ni träffas en gång i veckan från oktober 2025 till maj 2026 och planerar träffarna tillsammans. Det kan handla om besök till museer, caféer, sportaktiviteter, musik, teater, pyssel eller bakning.
Träffarna varar ca två timmar per tillfälle.
Näktergalen bjuder även mentorsparen på olika aktiviteter. Mentorsparen har bland annat fått gå på museum, teater och escape room.
Näktergalen ordnar dessutom ett gemensamt introduktions- och avslutningstillfälle.
Exempel på en träff (ca 2h/tillfälle)
- Mentorn och barnet/barnets vårdnadshavare har på förhand kommit överens om en rutin för träffarna med dag och tidpunkt för varje vecka. En bra rutin underlättar för både mentorn och barnet.
- Mentorn hämtar barnet hemifrån eller från skolan (oftast med yngre barn) eller ses på överenskommet ställe (om äldre barn).
- Mentorsparet gör en aktivitet tillsammans, t.ex. besöker Naturhistoriska museet för en timme. Efteråt äter de mellanmål i caféet och pratar om besöket.
- Efteråt följer mentorn barnet hem eller till en metro/buss som tar barnet hemåt.
Mentorer berättar
Tidigare Näktergalen-mentorer Julia Westerholm (mentor 2022-2023), Joar Jénsen (mentor 2023-2024) och Glory Söderström (mentor 2023-2024) svarar på två frågor.
-
Vad har mentorskapet gett dig?
Joar: Konkret har mentorskapet gett en kontrast till mina studier i matematik. Utöver det upplever jag att jag fått öva mina interaktionsfärdigheter på ett annorlunda sätt. Sist men inte minst, så har jag tyckt att mentorskapet varit givande, då man får följa med mentorsbarnets utveckling under mentorskapet samt att varje vecka göra något roligt.
Julia: Jag har lärt mig mycket om att umgås med ett barn som har en helt annan bakgrund än jag själv har. Jag har också lärt mig om flexibilitet och att mer om Helsingfors. Dessutom har jag fått öva på att kommunicera och fundera tillsammans för att göra våra träffar så kiva för oss båda som möjligt.
Glory: Näktergalens mentorprogram har gett mig en inblick i hur det är att fungera som en förebild åt ett barn utanför min yrkesroll som småbarnspedagog. Att bära ansvar för ett barn på eget initiativ har varit både lärorikt och roligt.
2. Berätta kort om en träff som du tyckte lyckades bra.
Julia: Vi gick till kattcaféet för att barnet hade nämnt att katter är hens favoritdjur. Väl framme på caféet var mitt mentorsbarn försiktig och lite blyg med katterna. Det kom då fram att barnet inte var van att umgås med katter. Jag fick alltså vara med om en unik upplevelse då hen vågade klappa en katt och hur glada vi båda två var av det!
Joar: En träff som var förvånansvärt lyckad var när vi besökte Annegården. Där fanns det en utställning vid namnet "Förunderlig maskin - En utställning om rörelse och interaktion" som hade ett verk där man kunde lägga glaskulor i och följa med deras rutt. För att kunna uppleva verket så behövde vi samarbeta, då man lade in kulorna på ena sidan och kunde se vad som hände på andra sidan.
Glory: Vi träffade en gång fem små hundvalpar, vilket var väldigt lyckat. Djur har förmågan att väcka glädje i både stora och små. Medan vi satt och lekte med valparna hade vi långa trevliga diskussioner. Mentorsbarnet stortrivdes!