Insiktsfull läsning | Öppna universitetet

Genom att välja utbildningsprogram ser du förutom de allmänna anvisningarna också utbildningsprogrammets eventuella egna innehåll. För att se Öppna universitetets instruktioner behöver du inte välja utbildningsprogram.

 

  • Väntar dig snart en boktentamen?
  • Stirrar du på bokhögen på bordet men skjuter upp lässtarten till nästa dag?
  • Är böckerna fortfarande bara titlar på skärmen, eftersom du ännu inte hunnit till biblioteket?
  • Undrar du var du kan hitta hjälp med att läsa till tentamen?

    På denna sida kan du läsa om hurdan läskunnighet som behövs i universitetsstudier och hur det är bäst att ta itu med texter. Här finns även en övningstext och självutvärderingsfrågor.

    Manusförfattare: FM Katariina Soine

 

Hurdan läskunnighet behövs i universitetsstudier?

De textmängder som man läser vid universitet är betydligt större än på mellanstadiet, till exempel i gymnasiet. Om man i gymnasiet har läst till exempel 50 sidor text som läraren har gett till ett prov i en kurs, kan den ofta tio gånger större textmängden vid universitetet komma som en överraskning. Man måste också kunna välja ut det väsentligaste av det man läser.

För att komma bra igång med studierna är det nyttigt att fundera över sina egna lässätt och sitt förhållande till läsning i allmänhet redan när studierna inleds.

Att fundera på: Hurdan är jag som läsare?

  • Hur förhåller jag mig till läsning i allmänhet?
  • Hur mycket skönlitteratur läser jag?
  • Vad är min första reaktion när jag får en läsuppgift (intresserad, nyfiken, negativ, rädd osv.)?
  • Läser jag snabbt eller långsamt? Vilka texter är lätta att läsa? Vad gör min läsning långsam?
  • Vad är det i läsandet som gör mig glad?
  • Vad gör det svårt för mig att läsa?

Diskutera dina läsvanor med någon.

Läsning är interaktion mellan läsare och text

Hur ska man ta uti med en ny text man möter? Hur går man in i en text på ett aktivt och effektivt sätt?

Det centrala är att all ny kunskap bygger på det man lärt sig tidigare. Därför är det viktigt att aktivera sina tidigare kunskaper om ämnet innan man börjar läsa en ny text. Men dessförinnan måste man analysera vad den nya uppgiften kräver när det gäller sättet att läsa.

Läsandets faser

Innan du börjar läsa, fundera på:

  • Vad förutsätts jag göra?
  • Vilken slags förståelse krävs? Att kunna texten ordagrant utantill, tolka, dra slutsatser?
  • Hur är det klokast att börja läsa? Ska jag först ögna igenom mellanrubrikerna, kolla källorna eller se vilka slutsatser som dras?
  • Vad är det bästa sättet att läsa igenom texten?
  • Vilka problem kan läsningen orsaka (jag förstår inte allt, jag hittar inte poängerna, ämnet gör mig avvisande)?

Under läsningen

Framförhållning: Läs rubriken och förutsäg innehållet utifrån den.

  • Vad tror jag att texten kommer att behandla?
  • Vad vet jag om ämnet från förut? Vet jag så mycket att jag kan ha en åsikt om ämnet?
  • Anteckna dina förhandsantaganden och jämför dem med texten efter läsningen. Bilda dig en egen uppfattning om ämnet före läsningen och fundera på om du ändrat uppfattning under läsningen.

Aktiv läsning, kommentarer om textens innehåll, frågeställning

  • Stryk under centrala ställen
  • Skriv ner frågor och tankar som väckts under läsningen, till exempel: Vad strävar författaren efter? Vad är syftet med texten? Vad betyder det här? Varför har detta inte definierats närmare?
  • Ta ställning till texten: anteckna på vilka punkter du håller med eller inte håller med.
  • Fäst uppmärksamhet vid eventuella bilder, statistik eller tabeller i texten. Hur förtydligar de saken?

Tankekarta, sammandrag

  • Rita en karta över textens kärnfrågor och relationerna mellan dem. Skriv de centrala begreppen på kartan och ringa in dem. Ange kopplingarna mellan begreppen med pilar som visar läsriktningen och namnge kopplingarna mellan begreppen.
  • Skriv ett sammandrag av texten eller presentera den muntligt för någon. Att berätta vad man läst för en annan är ett av de bästa sätten att testa om man har förstått det viktigaste. 

Efter lösningen, bedöm:

  • Vilka saker betonas i texten?
  • Var texten intressant?
  • Vilka frågor förblev öppna?

 

 
Textens läsbarhet och övertygelse

En kritisk läsare sätter alltid in texten i någon form av kontext, dvs. i ett sammanhang. Läsaren identifierar alltså textens plats bland andra texter. Hen ställer följande frågor om texten:

  • När har texten skrivits? 
  • Var har texten publicerats? 
  • Vem har skrivit texten?
  • Varför har texten skrivits? 
  • För vem har texten skrivits?

För det första är det viktigt att notera tidpunkten för textens tillkomst. Vi förhåller oss olika till exempel till en lärobok i didaktik beroende på om den har skrivits på 1940-talet eller 1990-talet. På många områden går utvecklingen så hastigt framåt att även ett verk som skrevs för 5–10 år sedan kan kännas föråldrat. Också textens publiceringsplats är viktig. Vi förhåller oss olika till en artikel beroende på var den har publicerats. En vetenskaplig tidskrift är i allmänhet en tillförlitligare informationskälla än t.ex. en kvällstidning.

För det andra är det bra att fundera på vad man vet om textens författare. Är hen den enda experten inom branschen i Finland? Vilka värderingar styr hen? Vad säger andra experter om samma ämne?

För det tredje måste man fundera på syftet med texten och vem som läser den. Är det fråga om en lärobok för nybörjare eller en rapport som skrivits till forskarkollegor? Det är också bra att iaktta författarens roll i texten. Presenterar författaren fakta på ett opersonligt sätt som en objektiv sanning eller hänvisar hen till sig själv och sina åsikter metatextuellt (t.ex. med ord som ”enligt min forskning”, ”Det är uppenbart att ...” osv.)?

Textens övertygelse kan man dryfta genom att analysera författarens påståenden och motiveringar, dvs. argument. Man kan t.ex. använda sig av följande frågor:

  • Vilka är författarens teser, det vill säga huvudpåståenden? Är det lätt att hitta dem i texten?
  • Hur motiverar författaren sina teser? Utvecklar författaren sina argument genom att själv komma med motargument?
  • Med vilka metoder stöder författaren sina motiveringarna (t.ex. hänvisning till auktoriteter eller erfarenheter)?

Allt som sagts ovan kallas kontextualisering och kulturell läskunnighet. Det är en skicklighet som växer med allmänbildningen. Med allmänbildning avses historiemedvetande och bred kännedom om kultur- och samhällsfenomen. Ju mer man läst, desto bättre kan man kontextualisera, dvs. placera det som man läst i ett sammanhang. Man kan tillämpa och bedöma sin läsning kritiskt först när man kan placera in det man läst bland andra texter och se hur texten diskuterar med andra texter.

Läskunnighetsövning

Det här innehållet finns bara på finska. För mer information, byt sidans språk till finska.