"Studenternas medverkan i beslutsfattandet bidrar till att utveckla undervisningen"
Genom signaler från studenterna får vi veta hur undervisningens innehåll och metoder behöver utvecklas. Interaktionen stärker också samhörigheten och studentens känsla av tillhörighet till vetenskapssamhället, säger prodekanus Janna Pietikäinen.
Utbildningsrådet har utarbetat nya rekommendationer för att stärka studenternas medverkan (pdf). Rekommendationerna har utarbetats eftersom studenternas medverkan och delaktighet i utvecklingen av utbildningen är mycket viktig för Helsingfors universitets framgång.
Universitetet vill uppmuntra studenterna att delta i de olika beslutsorganen. I synnerhet utbildningsprogrammens ledningsgrupper har tidvis haft svårt att hitta tillräckligt många studentrepresentanter.
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten har gjort många insatser för samarbetet med studenterna.
– Studenternas medverkan i förvaltningsorganens arbete är viktigt, men studenterna deltar i många sammanhang, till exempel som tutorer och undervisningsassistenter samt gör gymnasiebesök. Viktigt är att vi interagerar med studenterna och att vi jobbar tillsammans, säger prodekanus Janna Pietikäinen som är medlem av Lärarakademin.
Pietikäinen säger att fakulteten får ut mycket av samarbetet. Studenterna hjälper fakulteten upptäcka nya riktningar.
– Genom signaler från studenterna får vi veta hur undervisningens innehåll och metoder behöver utvecklas. Vi har också utvecklat vår undervisning i riktning mot studenternas önskemål. Till exempel den nya entreprenörskaps- och innovationsmodulen är i stor utsträckning uppbyggd kring studenternas önskemål.
En fungerande dialog och ett gott samarbete främjar direkt studentrespons som kompletterar den officiella responsen.
– Vi har till exempel fått tips om hur vi kan utveckla vår studentrekrytering.
Vi ordnar också frukostar hos dekanus där det finns möjlighet att diskutera olika frågor under avslappnade former. Frukostarna har dragit fulla hus.
Starkare samhörighet ger högre välbefinnande
En annan viktig aspekt enligt Janna Pietikäinen är att studenten mår bra av att känna tillhörighet, att hen hör till vetenskapssamhället.
Riku-Petteri Kyllönen är inne på samma linje. Kyllönen är utbildningspolitisk sakkunnig vid studentkåren HUS och ansvarar för studentrepresentanternas urvalsprocess.
– Det bästa sättet för studenterna att få sina röster hörda vid universitetet är att delta i beslutsfattandet. Deltagandet ger en känsla av att vara en likvärdig och genuin medlem av vetenskapssamhället.
Studenten har också nytta av att medverka i beslutsorganens verksamhet. Hen lär sig mötespraxis och hur man arbetar i en organisation. Samtidigt knyter hen kontakter som kan komma till nytta senare. Studenten förvärvar alltså färdigheter som behövs i arbetslivet, säger Kyllönen.
Kyllönen berättar att studenternas medverkan i beslutsfattandet hör till det finländska högskolesystemets stora styrkor och resurser. Internationellt är en sådan medverkan inte alls någon självklarhet.
Tidigare studentrepresentanter hjälper till med introduktionen
Det är på både studentkårens och universitetets ansvar att skola in studenterna i sitt uppdrag. I studentkårens introduktion går man till exempel igenom universitetets förvaltningsstruktur och varför det är viktigt att studentrepresentanterna håller kontakt med de studenter och organisationer som de företräder.
För Janna Pietikäinen har introduktionsprogrammet varit ett bra verktyg.
– Vi önskar studenterna välkomna och berättar för dem att deras arbete är viktigt. Vi introducerar dem till mötespraxis och till fakultetens sätt att fatta beslut. På mötesagendan finns en stående punkt för studenternas aktuella frågor, så att studenternas angelägenheter inte förbises. Eftersom ledningsgrupperna har både lärar- och studentmedlemmar, och lärarna har längre erfarenhet, kan situationen verka hierarkisk för studenterna. I introduktionen och i ledningsgruppernas arbete är det viktigt att studenterna får stöd så att de upplever sig vara sakkunniga i studiefrågor och beslutsföra medlemmar i ledningsgrupperna.
Pietikäinen tipsar om att det lönar sig att anlita de tidigare studentrepresentanterna för att introduktionen ska gå så smidigt som möjligt. De är de främsta erfarenhetsexperterna och de delar gärna med sig av sina kunskaper till exempel som ledare eller sparringpartner i introduktionen.
Arvodet är en liten morot – ny praxis under beredning
Studentkåren informerar brett om utlysningarna i sina egna kanaler och samarbetar med universitetet. I fortsättningen är det meningen att samarbetet ska intensifieras ytterligare. Föreningarna uppmuntras också att sporra studenterna att söka uppdraget som studentrepresentant i förvaltningsorganen.
Kyllönen tror att en mer personlig rekrytering än den nuvarande skulle kunna öka antalet intresserade.
– Om till exempel utbildningsprogrammets ledare märker att en student är intresserad av att påverka kan ledaren personligen prata med studenten och uppmuntra hen att gå med.
Studentrepresentanterna får ett litet arvode för sitt arbete i styrelsen, kollegiet och fakultetsrådet. Dagens arvodespraxis och arvodesbelopp har varit i kraft länge och en ny praxis är under beredning.
– Studenterna pressas att ta examen allt snabbare. Det är allt svårare att kombinera arbete med studier. Arvodet är en morot, ett lockbete, för många har ont om pengar, säger Kyllönen.
Bli en studentrepresentant!
Skulle du vilja påverka inriktningen på undervisningen på universitetet? Har du några förslag på hur till exempel innehåll och metoder i undervisningen ska utvecklas? Delta i beslutsfattandet på universitetet!
- Studenterna deltar i beslutsfattandet i universitetets olika förvaltningsorgan, såsom styrelsen, kollegiet, utbildningsprogrammens ledningsgrupper, fakultetsråden, doktorsutbildningens ledningsgrupper, jämställdhets- och likabehandlingskommittén och de fristående institutionernas beslutsorgan.
- Genom att delta i förvaltningsorgan kommer du att påverka på lika villkor som en del av det vetenskapliga samfundet. Du kommer att förvärva användbara färdigheter på arbetsplatsen, till exempel organisation-, nätverkande- och mötesfärdigheter.
- Studentkåren introducerar studentrepresentanterna i förvaltningsorganens verksamhet. I introduktionen går man till exempel igenom universitetets förvaltningsstruktur och varför det lönar sig för studentrepresentanterna att hålla kontakt med de studenter och organisationer som de företräder.
- Studentrepresentanternas mandat varar i två år. Olika organ sammanträder olika ofta och arbetsmängden varierar.
- Sammanlagt väljs nästan 700 studentrepresentanter, inklusive suppleanterna. Flest representanter väljs till utbildningsprogrammens ledningsgrupper: två ordinarie ledamöter och två suppleanter.
- De ordinarie utlysningarna ordnas varje höst, och då väljs representanterna till bland annat utbildningsprogrammens ledningsgrupper. Särskilda utlysningar ordnas året om. Läs mer om den aktuella ansökningsomgången till fristående institutioner och ansök senast den 3 mars.
Läs mer
Tankar, kommentarer, frågor? Diskutera nyheten på Flamma.
Foto: Veikko Somerpuro