Antirasistiska handlingar kan utföras av alla

Decorative image
Meddelande 24.9.2021

Vid universitetet pågår som bäst ett temaår av antirasism, vars mål är att främja en välmående studie- och arbetskultur. Antirasism innebär uttryckligen ett aktivt arbete genom vilket man strävar efter att minska rasismen i samhället.

Konkret syns detta bland annat i utbildningarna vid universitetet och i att universitetet deltar i den nationella kampanjen Jag är antirasist. I enlighet med jämställdhets- och likabehandlingsplanen främjas i verksamheten också andra teman, såsom språklig diversitet och mångfald. Arbetet för dessa värderingar sker i nära samarbete med de studerande, till exempel HUS. Mer information om situationen vad gäller jämställdhet och likabehandling fås också genom universitetets arbetshälsoenkät som genomförs i månadsskiftet september–oktober och responsenkäter för studerande, till exempel kandidatresponsenkäten och International Student Barometer.

Ordföranden för universitetets jämställdhets- och likabehandlingskommitté, vicerektor Tom Böhling, berättar att arbetet mot rasism förutsätter ett känsligt öra och mångsidigt samarbete inom universitetsgemenskapen.

– Vid universitetet finns många anställda och studerande med internationell eller utländsk bakgrund. Därför får inte skillnader med koppling till etnicitet, nationalitet, kulturell bakgrund eller språk utgöra ett hinder för ett fullvärdigt medlemskap i universitetsgemenskapen. Vi måste identifiera skadliga strukturer och verksamhetssätt för att kunna vidta åtgärder för att utrota diskriminering, säger Böhling.

Främjande av antirasism innebär att vårt universitet är medvetet om och identifierar diskriminerande attityder och verksamhetssätt, som förekommer även vid universitetet. Arbetet mot rasism vid universitetet förutsätter att man lyssnar på de erfarenheter som personer som hör till en minoritet har och ingriper i strukturella missförhållanden. Böhling ser uttryckligen arbetet mot rasism som handlingar i vardagen.

– Vi vill främja öppna och respektfulla möten utan förhandsattityder och -antaganden. När vi småningom återvänder till lunchbordet och universitetets korridorer kan vi alla fästa uppmärksamhet vid den atmosfär som råder och påverka den genom våra egna handlingar, konstaterar Böhling.

Diskriminerande strukturer i vardagen hålls dolda

Suvi Keskinen som är professor vid Helsingfors universitets forskningscenter CEREN (The Centre for Research on Ethnic Relations and Nationalism) vet att en rasistisk atmosfär kommer fram i organisationernas strukturer.

– Om vi inte identifierar och erkänner rasism blir också det antirasistiska idealet ofullständigt. Man kan göra reklam för nolltolerans vad gäller rasism samtidigt som man förnyar en praxis som utesluter studerande eller forskare som tillhör rasifierade minoriteter. Vi skulle till exempel behöva fundera på rekryteringspraxisen i forsknings- och undervisningsarbetet för att kunna öppna fler tillfällen för forskare som hör till rasifierade minoriteter, säger hon.

Enligt Keskinen behövs också åtgärder för att öka lärarnas och den övriga personalens kompetens i frågor som gäller rasism och antirasism. Många uppfattar rasism endast som ett problem som förknippas med högerextremism, även om tal som upprätthåller rasifierade och kulturella hierarkier också förekommer hos många som placerar sig själva i politikens huvudströmningar. Det är dock viktigt att man nu har vaknat till insikt om detta problem och att antirasismen har blivit föremål för ett aktivt arbete vid universitetet.

Mona Eid som arbetar med planeringen av universitetets undervisnings- och studerandetjänster anser också att det är viktigt att studentgemenskapen mår bra.

– Jag tycker att det är viktigt att de studerande med låg tröskel kan ta kontakt när de råkar ut för osakligt beteende. I en mångsidig studentgemenskap bör vi främja verksamhetssätt som stöder allas delaktighet. Detta innebär också att missförhållanden beaktas och åtgärdas, konstaterar Eid.

Var och en har möjlighet att arbeta för antirasism i sin egen vardag

Universitetets personal som arbetar med jämställdhet och likabehandling arbetar för att främja antirasism i vardagen och uppmuntrar hela universitetsgemenskapen att främja jämställdhet och likabehandling genom sin egen insats. Var och en kan vara med och bygga upp en välmående studie- och arbetskultur.

Antirasism väcker också en mer omfattande diskussion och Helsingfors universitet deltar som samarbetspartner i den nationella kampanjen Jag är Antirasist som genomförs av justitieministeriet och diskrimineringsombudsmannen. Du kan läsa mer om kampanjen på dess webbplats www.yhdenvertaisuus.fi/sv/jagarantirasist.fi. Kampanjen fokuserar på antirasistiska handlingar i vardagen. Du kan delta i kampanjen i sociala medier genom att använda kampanjens egna hashtaggar #OlenAntirasisti #JagÄrAntirasist eller #IAmAntiracist.

Under hösten 2021 ordnas olika evenemang och utbildningar i ämnet, av vilka en del är avsedda för personalen och en del för hela universitetsgemenskapen.

  1. Workshop-education in antiracism and equal treatment at the University of Helsinki 2021, avsedd för personalen.
  2. Discussion on anti-racism in university education from the research perspective. Även för studerande.
  3. Målet med Implicit Bias-utbildningarna är att göra deltagarna medvetna om de förutfattade meningar de inte är medvetna om. Även för studerande.

Bekanta dig också med universitetets övriga anvisningar:

Om du vill kommentera anonymt eller fråga mer om det antirasistiska arbetet vid universitetet kan du kontakta universitetets team för jämställdhets- och likabehandlingsverksamhet: tasa-arvovastaava@helsinki.fi

Meddelande 24.9.2021

Läs fler meddelanden