Klimatarbete innebär konkreta åtgärder av universitetet nu och i framtiden
Målen som sattes upp år 2023 i och med färdplanen för ett koldioxidneutralt Helsingfors universitet 2030 framskrider till största del enligt planen, och vi lyckades minska vårt koldioxidavtryck jämfört med året innan. Men mycket arbete för klimatet återstår.
Det är vårt primära mål att minska koldioxidavtrycket. Universitetets koldioxidavtryck år 2023 var 49 992 tCO₂e, vilket innebär att vårt koldioxidavtryck minskar i enlighet med våra mål.
– Sättet att beräkna koldioxidavtrycket preciseras årligen och utvecklas aktivt, men det är ändå bara ett verktyg för att följa upp vilka framsteg vi gör. Tyngdpunkten i arbetet bör ligga på att främja utsläppsminskningen, det vill säga på konkreta åtgärder, konstaterar Pekka Joensuu, som ansvarar för beräkningen av koldioxidavtrycket.
Universitetet lyckades minska sina utsläpp särskilt när det gäller lokaler och fastigheter, det vill säga delområdet, vars totala utsläpp är 38,5 procent av universitetets koldioxidavtryck. Utöver lokaler och fastigheter uppstod utsläpp av upphandlingar (40 procent av de totala utsläppen) och resor (17 procent). Matens andel var 4,5 procent av de totala utsläppen.
All inköpt el var kolneutral år 2023
År 2023 var all elektricitet som köptes in kolneutral, eftersom universitetet köpte ursprungsgarantier för elen som producerats med kärnkraft. Mängden förnybar energi som produceras på campusen var 2,5 procent av den förbrukade energin.
Tyvärr ökade mängden avfall från lokalerna med fem procent jämfört med föregående år. Återvinningsgraden var 56 procent. För lokalernas del är målet för 2030 att all den el och fjärrvärme som vi förbrukar i våra lokaler ska vara kolneutral – tio procent av energiförbrukningen ska härstamma från självproducerad förnybar energi och vi ska frångå användningen av fossila uppvärmningsbränslen. Vi kan inte själva påverka målet om koldioxidneutralitet när det gäller fjärrvärme, utan vi är beroende av energibolaget Helen och de mål som bolaget har satt upp för sin verksamhet.
År 2024 satsar vi bland annat på att utarbeta riktlinjer för koldioxidsnålt byggande och på att öka sorteringskärlen.
Nya reseanvisningar lotsar oss mot mer hållbara sätt att resa
År 2023 utarbetade vi nya reseanvisningar, och uppföljningen av dem kommer under de kommande åren att ge oss svar på vilka effekter anvisningarna har på utsläppen från resor. Vi granskar både resor mellan hemmet och kontoret och arbetsresor. I det förstnämnda fallet är det privatbilismen som orsakar mest utsläpp, i det senare fallet flygresor.
Under de kommande åren kommer vi att satsa mer på att utveckla cykelparkeringar på campusområdena, och vi söker även andra sätt att minska utsläppen från resor.
Som den stora aktör vi är påverkar vi både genom konkreta åtgärder och genom marknadsdialog
Genom våra anbudsförfrågningar lyckades vi arbeta i riktning mot vårt mål att göra upphandlingar huvudsakligen från leverantörer som har åtagit sig att verka utsläppssnålt. Men vi har ändå inte fullständig information om produktionskedjan bakom alla de varor och tjänster vi köper.
Målet är att vi på ett tillförlitligt sätt ska kunna följa koldioxidavtrycket av de varor och tjänster som vi köper och att vi ska ha effektiva modeller för återvinning och cirkulär ekonomi samt en stark kultur av samanvändning. Under de kommande åren kommer vi att satsa ännu mer på de här målen, bland annat genom att föra marknadsdialog och utveckla interna modeller för cirkulär ekonomi.
Våra restaurangaktörer har satsat på att minska koldioxidavtrycket av luncher och serveringar och erbjuda hållbara alternativ. Exempelvis på Unicafe-restaurangerna stod veganska och vegetariska luncher för 48 procent av det totala antalet sålda luncher år 2023. Det veganska alternativet är alltid billigare än andra alternativ och, de vegetariska alternativen erbjuds alltid först i raden av rätter som erbjuds.
Största delen av utsläppen från mat härstammar från lunchrestaurangerna, och av dem förväntar vi oss transparenta program för hur de ska verka koldioxidsnålt och hållbart. År 2023 beredde vi även universitetets nya serveringsrekommendation. Den stöder å sin sida de matrelaterade åtgärderna i vår färdplan för ett koldioxidneutralt Helsingfors universitet 2030 (pdf). I färdplanen är målet att universitetets egen matservering ska vara mestadels vegetarisk före år 2030.
Vi kommer även i fortsättningen att föra en aktiv marknadsdialog med restaurangaktörerna och gör hållbarhetsmålen under de kommande åren en allt mer betydande del vid konkurrensutsättning av restaurangaktörer.
Hur går vi vidare mot år 2030?
För att främja universitetets mål om koldioxidneutralitet publicerade vi våren 2023 en färdplan för ett koldioxidneutralt Helsingfors universitet år 2030 (pdf). I den har målen för utsläppsminskning sattss upp för de fyra olika delområdena där utsläppen är allra störst. De här fyra kategorier är lokaler, upphandlingar, resor och mat.
– Vi har riktlinjer för hur vi ska nå målen när det gäller minskade utsläpp, men att uppnå målen är allas vårt ansvar. Jag hoppas att de olika sektorerna i fortsättningen funderar allt noggrannare på vad var och en kan göra för att vi ska nå våra mål, säger vice rektor Anne Portaankorva.
Vilka framsteg vi gör på vår väg mot målen kommer att granskas aktivt och speglas mot det årliga koldioxidavtrycket. Med hjälp av aktiv uppföljning kan vi identifiera både de områden där vi har lyckats bra och de områden där vi behöver vidta ytterligare åtgärder.
– I nuläget är det vårt primära mål att minska våra utsläpp. Samtidigt granskar vi också på ett bredare plan den utveckling som är på gång inom klimatarbetet med tanke på betydelsen av och de framsteg som görs inom arbetet för den biologisk mångfalden, exempelvis när det gäller att minska på utsläppen. Vi följer också aktivt hur den lagstiftning som utarbetas inom EU påverkar definitionen av företags och organisationers ansvarsmål och minskningen av klimatutsläpp, berättar Riina Koivuranta, specialsakkunnig inom hållbarhet och ansvar.
Metod för beräkning av koldioxidavtrycket
Koldioxidavtrycket beräknas enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol), och Helsingfors universitet beaktar inte bara direkta utsläpp (Scope 1) och utsläpp från köpt energi (Scope 2) utan även indirekta utsläpp (Scope 3), såsom resor och upphandlingar.
Tankar, frågor, kommentarer? Diskutera nyheten på Flamma.
Huvudbilden: Veikko Somerpuro