Universitetets styrelse bjuder in hela universitetssamfundet att delta i uppdateringen av strategin

Styrelsen har inlett en process för att uppdatera universitetets tioåriga strategi. Bakgrunden till detta är de betydande förändringarna i universitetets verksamhetsmiljö.

– Universitetets strategi för åren 2021–2030 godkändes i februari 2020, precis innan coronapandemin som påverkade hela världen började. Också kriget i Ukraina, den tillspetsade ekologiska krisen och energikrisen påverkar i hög grad hela vårt samhälle och därmed Helsingfors universitets verksamhet. Det finns därför skäl att fundera på hur vår strategi behöver uppdateras för att den ska svara på dessa förändringar, säger styrelseordförande Niklas Bruun.

Bruun betonar att meningen med uppdateringen inte är att skapa en helt ny strategi.

– Universitetets värderingar och utgångspunkterna för strategin är mycket hållbara, och vi i styrelsen anser inte att den strategiska riktningen för universitetets verksamhet behöver ändras. Strategin behöver uppdateras bara genom de preciseringar som ändringarna i verksamhetsmiljön kräver. Vi har dock anledning att tänka på tyngdpunkterna för de olika funktionerna och fundera på svar på vår tids utmaningar, fortsätter Bruun.

Kommentarer för uppdateringen av strategin tas emot till och med den 1 mars

I uppdateringen av strategin vill vi höra hela universitetet och kommentarer tas emot på Flamma under januari–februari. Bruun uppmuntrar alla att ge sina kommentarer.

– Universitetet är mångsidigt och mångstämmigt, och det är viktigt att få tillgång till hela universitetets sakkunskap och ståndpunkter. Våra experter efterfrågas ofta att analysera förändringarna i vår omgivning i media. Det är viktigt att använda samma kompetens i uppdateringen av universitetets strategi.

Uppdateringen av strategin diskuterades i universitetskollegiet i december 2022. Universitetets olika råd, fakultetsråden och enheternas direktioner ger sina egna kommentarer under januari–februari. Universitetets styrelse behandlar kommentarerna och responsen som kommit in i mars. Målet är att den uppdaterade strategin ska kunna godkännas i april 2023.

– Uppdateringarna kan då beaktas i åtgärdsplanerna för år 2024, konstaterar Niklas Bruun.

Förändringsfaktorer som styrelsen identifierat och deras inverkan på universitetets strategi – skriv dina kommentarer i kommentarsfältet för denna nyhet!

Styrelsen har identifierat förändringsfaktorer som påverkar universitetets verksamhetsmiljö. Dessa har antecknats i ett separat dokument (dokumentet är i nuläget tillgängligt på finska och engelska. Den svenska översättningen publiceras inom kort). Utifrån dessa förändringsfaktorer ska åtminstone de fyra helheter som beskrivs nedan ses över på strategisk nivå: (1) försörjningsberedskap i fråga om information, (2) skiftande tyngdpunkter i det internationella samarbetet, (3) nya dimensioner i  välbefinnandet vid universitetet och (4) demokrati och resiliens.

För vidareutvecklingen av strategin ber vi alla vid universitetet att kommentera på följande två frågor: 

• Har det i universitetets verksamhetsmiljö skett sådana förändringar som borde beaktas i uppdateringen av strategin och som inte nämns i dokumentet om förändringsfaktorerna? 
• Vilken inverkan borde förändringsfaktorerna ha på universitetets strategi och tyngdpunkterna för verksamheten?

1. Försörjningsberedskap i fråga om information

De senaste åren har visat att samhället måste ha beredskap för mångahanda kriser. Universitetet ska vara redo att erbjuda lösningar för och förståelse om många slags problemsituationer. För universitetet innebär detta att upprätthålla både forskningens och undervisningens bredd, eftersom det stöder samhällets kristålighet. Samtidigt är upprätthållandet och vidareutvecklingen av bredden för sin del ett svar på den kunskapsbrist och försvagade utbildningsnivå som identifierats: en viktig uppgift för universitetet är att utbilda många slags experter och genom det höja Finlands bildningsreserv. 

Utarmningen av den biologiska mångfalden har särskilt under det senaste året på ett allt tydligare sätt identifierats som en central del av den ekologiska hållbarhetskrisen, och också Helsingfors universitet måste reagera på den allt mer kraftfullt genom mångvetenskaplig forskning som når de yttersta orsakerna till utarmningen. Samtidigt står det klart att den ekologiska hållbarhetskrisen i framtiden kommer att få nya, hittills oidentifierade former som vi bäst kan förbereda oss för genom att säkerställa bildningsnivån på ett mångsidigt sätt. 

2. Skiftande tyngdpunkter i det internationella samarbetet

I den internationella verksamheten fästs allt större vikt vid det nordiska samarbetet, vid sidan om de europeiska och globala nätverken. Genom det arbete kring infrastruktur som utförs i samarbete med de nordiska universiteten kan vi svara på de utmaningar som är förknippade med finansieringen av den infrastruktur som är nödvändig för spetsforskning och som blir allt dyrare. De senaste årens nya lärdomar om digitaliseringen gör det också möjligt att utveckla undervisningssamarbetet och öka studentutbytet med såväl nordiska som nationella och internationella partneruniversitet. 

3. Nya dimensioner i välbefinnandet vid universitetet

Välbefinnandet vid universitetet har försämrats bland annat på grund av coronan, och vi måste se över hur vi kan uppnå vårt mål att vara ”det bästa stället att studera och arbeta”. Fördelarna och nackdelarna med den digitala undervisningen ska granskas kritiskt, samtidigt som vi satsar på samhörighet och delaktighet. Vi måste förbereda oss för framtida kriser genom att utveckla den mentala krisuthålligheten hos alla vid universitetet. Vidare måste vi identifiera den roll som stabiliteten i universitetets grundläggande funktioner har för välbefinnandet. 

4. Demokrati och resiliens

Samhällets funktionsförmåga (resiliens) förutsätter stärkande av dess demokratiska strukturer. Fri forskning och undervisning kan förverkligas endast i ett samhälle där demokratins grundläggande värden respekteras. De snabba förändringarna i samhället och den ekologiska hållbarhetskrisen gör att betydelsen av vetenskapens genomslagskraft betonas. 

Demokratins grundläggande värden ska återspeglas också inom universitetet. Endast ett inkluderande universitet, som utöver undervisningens och forskningens kvalitet respekterar den demokratiska medbestämmanderätten hos alla vid universitetet, kan uppnå en respekterad ställning ”på världstoppen”. Fostran i demokrati och mänskliga rättigheter stärker också den universitetsanställdas eller studentens förmåga att lyckas och handla konstruktivt i en allt mer polariserad värld.

Kommentera de föreslagna ändringarna

Om du inte känner till universitetets strategiska plan kan du hitta den på vår webbplats: Med ve­ten­ska­pens kraft – för värl­dens bäs­ta: Helsingfors universitets strategi 2021–2030. Delta i diskussionen genom att lämna dina kommentarer om de föreslagna ändringarna i kommentarsfältet i denna Flamma-nyhet om samma ämne. Varje synpunkt är viktig!

På bilden: Styrelseordförande Niklas Bruun
Bilden av: Veikko Somerpuro