Hur genomför man studier?

Det allmänna sättet att avlägga en kurs är att gå på föreläsningar och delta i kursens sluttentamen. Kurserna kan t.ex. vara massföreläsningar som riktar sig till en stor grupp studerande eller kurser där man arbetar i små grupper.

Alla kurser definieras som kontakt-, distans-, flerforms- eller nätundervisning och detta undervisningssätt syns i Studietjänstens kurssökning och på kurssidor. I det här sammanhanget innebär flerformsundervisning kurser som innehåller både kontakt- och distansundervisning. Nätundervisning innehåller ingen schemalagd undervisning, utan all undervisning är i form av inspelningar. Kurserna kan även inkludera självständigt arbete eller grupparbeten samt schemalagda distans- eller närtentamina oberoende av dess undervisningssätt. Mer detaljerad information om definitionerna:

Kontaktundervisning (också känd som närundervisning)

• Kurs där alla undervisningstillfällen som är bundna till ett visst klockslag ordnas som kontaktundervisning, det vill säga att läraren och studenterna fysiskt befinner sig i samma rum.

Distansundervisning

• Kurs där alla undervisningstillfällen som är bundna till ett visst klockslag ordnas som distansundervisning, det vill säga att läraren och studenterna fysiskt befinner sig i olika rum och kommunicerar via fjärranslutning.

Flerformsundervisning (innehåller kontakt- och distansundervisning)

• Kurs där en del av de undervisningstillfällen som är bundna till ett visst klockslag genomförs som kontaktundervisning och en del som distansundervisning.
• Alla eller en del av undervisningstillfällena kan också ordnas som hybridundervisning (läraren och en del av studenterna är fysiskt i samma rum och en del kommunicerar via fjärranslutning). Vid hybridundervisning har deltagarna kunnat komma överens på förhand om vem som deltar på distans och vem på plats, eller också har deltagarna fritt kunnat välja på vilket sätt de vill delta.

Nätundervisning (också känd som webbundervisning)

• Kurs där undervisningstillfällena inte är bundna till något klockslag, utan undervisningen ges till exempel som inspelningar. Det kan finnas tidsfrister för när studenterna senast ska ha tittat på inspelningarna och/eller de kan vara schemalagda till exempel på veckonivå.

Beakta att studiemoment vars undervisning ordnas på alla de sätt som nämns ovan också kan innehålla

• självständiga studier som oftast består av uppgifter som studenten ska genomföra inom någon viss tidsfrist och/eller som är schemalagda till exempel på veckonivå. Självständiga studier kan till exempel bestå av att läsa litteratur, skriva en inlärningsdagbok eller titta på undervisningsinspelningar.
• arbete i grupp som kan vara schemalagt till exempel på veckonivå, men mötena är vanligtvis schemalagda av studentgruppen själv och studenterna kan själva bestämma huruvida mötena genomförs på plats eller på distans.
• en tentamen som kan vara schemalagd och som kan genomföras på plats eller på distans. Tenterna kan vara en eller flera till antalet.

I några utbildningsprogram en del av studierna genomför man självständigt. I stället för föreläsningar kan frågorna i tentamen basera sig på bredvidläsningslitteratur och tentamen är i så fall en litteraturtentamen. Du läser självständigt litteraturen som fastställs på förhand och anmäler dig till en tentamen där du ska visa dina kunskaper.

Det är också möjligt att skriva en e-tentamen t.ex. i Moodle eller i e-tentamensprogrammet Exam.

Bekanta dig med instruktioner om allmänna tentamenina.

Andra vanliga sätt att genomföra studieavsnitt är t.ex. essäer, seminarier och övningsarbeten.

En essä är en litteraturbaserad uppsats som man skriver om ett bestämt ämne. Det är viktigt att man genast i början av sina studier lär sig principerna för vetenskapligt skrivande.

I seminarierna övar man under handledning och i praktiken hur man forskar, använder källor, skriver vetenskaplig text och diskuterar och argumenterar vetenskapliga frågor. I seminarierna gör alla deltagare ett seminariearbete och presenterar det för seminariet.

En föreläsnings- eller inlärningsdagbok är en koncis skriftlig uppgift. Uppgiftens centrala mål är att synliggöra lärandet för dig själv och för läraren. I inlärningsdagboken reflekterar du över lärande som anknyter till ett visst ämne eller tema som behandlas under ett visst studieavsnitt.

Till vissa studier hör övningsarbeten som innebär att man tillämpar sina kunskaper i praktiken. Ett övningsarbete kan vara t.ex. en laboration.