Antalet vetenskapliga licentiatexamina har minskat kontinuerligt, och licentiatexamen har blivit en så kallad mellanexamen, som i typiska fall avläggs när det på grund av livssituationen eller andra förändrade omständigheter har visat sig vara svårt att främja arbetet med doktorsavhandlingen eller är oklart om det går att göra det.
En vetenskaplig licentiatexamen består av en licentiatavhandling samt samma obligatoriska studier som för doktorsexamen. I likhet med en doktorsavhandling kan en licentiatavhandling vara antingen en monografi eller ett artikelformat examensarbete. En licentiatavhandling är dock betydligt mindre omfattande än en doktorsavhandling.
Licentiatavhandling
Licentiatavhandlingen ska visa att du kan tillämpa det egna vetenskapsområdets forskningsmetoder på ett självständigt och kritiskt sätt. Arbetsmängden är mindre än för en doktorsavhandling, men den vetenskapliga nivån ska motsvara den nivå som krävs för en doktorsavhandling. Som licentiatavhandling kan godkännas en enhetlig studie men också en sammanläggningsavhandling som består av vetenskapliga artiklar om samma problemkomplex och av ett sammandrag av dem. En avhandling pro gradu eller en annan avhandling som hör till grundexamen kan inte som sådan godkännas som licentiatavhandling eller som en del av en sådan.
I en artikelformad licentiatavhandling som består av vetenskapliga artiklar ingår i typiska fall 1–3 artiklar och ett sammandrag. I sammandraget ska licentianden presentera licentiatavhandlingens mål, metoder och resultat. Artiklarna kan också omfatta sampublikationer, och då ska licentiandens självständiga andel i dem kunna påvisas. Licentianden är skyldig att förelägga fakulteten en utredning om sin självständiga andel i sampublikationerna. Utredningen ges samtidigt som avhandlingen lämnas in för granskning.
När licentiatavhandlingen har granskats ska den i enlighet med universitetets principer för öppen publicering (open access) publiceras i universitetets öppet tillgängliga digitala arkiv (E-thesis).
Granskning och bedömning av licentiatavhandlingar
Fakultetsrådet bedömer licentiatavhandlingarna på skalan underkänd, godkänd eller med beröm godkänd.
På förslag av den studerandes ansvarsperson utser fakultetsrådet minst två granskare för bedömningen av licentiatavhandlingen. Granskarna ska ha avlagt doktorsexamen. På granskarna tillämpas samma jävsregler som på förhandsgranskarna av och opponenterna till doktorsavhandlingar. Granskarna har två månader på sig att tillsammans eller var för sig ge ett skriftligt bedömningsutlåtande, som innehåller ett förslag till vitsord. Före beslutet om bedömningen ges licentianden möjlighet att bemöta granskarnas utlåtanden. Om det ena utlåtandet eller båda utlåtandena är negativa, kan licentianden begära att bedömningsförfarandet avbryts. Då förfaller granskningsprocessen. Den kan senare inledas på nytt från början när licentianden har gjort behövliga korrigeringar i sitt arbete.
När fakultetsrådet har fattat beslut om vitsordet ger fakultetens forskarstudieärenden licentianden närmare anvisningar om utexamineringen.
Övergångsperiod för licentiatstudier
Från och med augusti 2020 (eller från och med en tidigare tidpunkt, om den studerande redan har övergått till det nya examenssystemet) ska även studier som ingår i licentiatexamen genomföras i enlighet med undervisningsplanen för den studerandes doktorandprogram. Enligt doktorandprogrammens undervisningsplaner krävs det studier omfattande totalt 40 studiepoäng i stället för tidigare 60 studiepoäng. Studierna har indelats i helheten vetenskapsområdesstudier (30 studiepoäng) och allmänna färdigheter (10 studiepoäng). I ditt doktorandprograms studiehandbok i Sisu hittar du mer information om examensstrukturen inom programmet.
Reglerna för när studier enligt den nya examensstrukturen föråldras är desamma för licentiatexamina som för doktorsexamina. I examen får inte inkluderas studier eller studiehelheter som är äldre än 10 år vid tidpunkten för utexamineringen. Läs mer i anvisningen om när studierna föråldras.
Om en forskarstuderande som studerar för licentiatexamen har hunnit genomföra alla påbyggnadsstudier omfattande 60 studiepoäng enligt det gamla examenssystemet och har en helhetsanteckning om dem i studieregistret, räknas studiernas giltighetstid från den dag studiehelheten är genomförd. De enskilda studieavsnitten inom helheten föråldras alltså inte trots att det har gått mer än 10 år sedan de genomfördes. Om studier som angetts som obligatoriska i doktorandprogrammets nya undervisningsplan (till exempel forskningsetik) fattas i helheten om 60 studiepoäng, ska den studerande genomföra dessa studier utöver den redan genomförda helheten om 60 studiepoäng.