Vanliga frågor till studiepsykologer
Hurdana problem med studierna har universitetsstuderande?
Många studerande lider av studierelaterad stress eller trötthet, motivationsproblem, svårigheter med tidshantering eller studieplanering, de funderar över sitt yrkesval eller har problem med gradun eller kandidatavhandlingen. Universitetsstudierna ställer andra krav på studievanor och studieteknik än till exempel gymnasie- eller yrkeshögskolestudier.
Vid sidan av dessa finns det många andra skäl till att studierna inte framskrider eller känns tunga: inlärningssvårigheter, svåra livssituationer, sjukdom, nervositet, arbetssätt som inte passar för universitetet, känslan av att ha fjärmats från universitetet eller brist på handledning/undervisning.
Vad gör man i studiepsykologernas smågrupper?
För kandidat- och magisterstudenter erbjuder vi främst smågrupper. Fördelen med gruppvägledning är att du får kamratstöd av de andra. I gruppen kanske du märker att du inte är ensam med ditt problem, och du kan ha nytta av de andra deltagarnas förslag på hur problemen kan lösas och hur man kan hantera utmaningar i studierna. ”Det bästa med gruppen var att få nya synpunkter på psykologiska hinder som bromsade skrivandet och att märka att andra också hade liknande svårigheter. Mina krav på mig själv började bli mer realistiska.”
Grupperna träffas fem gånger, och en träff tar två timmar. Om du är osäker på huruvida gruppvägledning passar dig kan du fråga mera av studiepsykologen som leder gruppen. Ta kontakt per telefon eller e-post (kontaktinformationen finns på kontaktformuläret).
Varför finns det inga lediga tider för individuell vägledning hos studiepsykologerna?
För kandidat- och magisterstudenter erbjuder vi i första hand vägledning i smågrupper. Många studenter har nytta av att träffa andra i liknande situationer. I gruppen kan man märka att man inte är ensam om sina utmaningar och få stöd och perspektiv från andra studenter. Genom att prioritera smågruppsverksamhet kan studiepsykologernas resurser räcka till fler studenter än om vägledningen huvudsakligen bestod av individuella möten. Av dessa skäl erbjuds individuell vägledning hos studiepsykologerna i mindre utsträckning än tidigare. Nya tider läggs till i bokningssystemet när det är möjligt, vanligtvis på torsdagar kl. 9–11.
Jag är doktorand. Kan jag boka tid för individuell vägledning hos studiepsykologen?
Ja, det kan du. Studiepsykologernas vägledning är tillgänglig även för doktorander. Vägledningen riktar sig särskilt till dem vars doktorsstudier finansieras med hjälp av enskilda forskningsbidrag eller annan extern finansiering. Om du är anställd vid universitetet kan du i första hand vända dig till företagshälsovården som också erbjuder psykologtjänster.
Kostar det att träffa en studiepsykolog?
Nej. Tjänsten är kostnadsfri för alla grundexamensstuderande och doktorander vid universitetet.
Vad är skillnaden mellan en psykolog vid SHVS och en studiepsykolog?
En viktig skillnad är att psykologerna vid SHVS arbetar inom studenthälsovården, medan studiepsykologerna är anställda av universitetet. Studiepsykologerna hjälper i första hand med utmaningar som rör studierna, medan psykologerna vid SHVS erbjuder stöd vid psykisk ohälsa och andra psykiska besvär.
Om du är osäker på vilken typ av hjälp du behöver kan du kontakta antingen en studiepsykolog eller SHVS och beskriva din situation. Du får då hjälp att hitta rätt stöd. I vissa situationer kan det också vara till nytta att söka stöd hos både en studiepsykolog och SHVS.
Jag misstänker att jag har läs- och skrivsvårigheter/ADHD/någon form av autismtillstånd. Kan jag kontakta studiepsykologen?
Studiepsykologerna utför inte utredningar eller ställer diagnoser. Därför bör du kontakta SHVS för vidare bedömning och eventuell utredning. Studiepsykologerna erbjuder däremot smågrupper med fokus på uppmärksamhetsutmaningar. Du kan delta i grupperna även om du inte (ännu) har fått en diagnos.
Det känns som att jag inte längre kommer ihåg och lär mig saker lika bra som förr. Är det något fel på mitt minne?
Nästan alla människor har ibland en känsla av att deras minne inte fungerar tillräckligt bra. Lärandet och minnet påverkas av många olika faktorer, t.ex. motivation, energinivå, depression, studieteknik, studieförhållanden, studiernas innehåll, nervositet, stress och svåra livssituationer. Unga människor lider sällan av egentliga minnessjukdomar.
Jag har inte lyckats få ihop tillräckligt många studiepoäng enligt FPA eller universitetet. Kan studiepsykologen hjälpa mig?
I studiepsykologernas smågrupper kan du få stöd för att göra dina studier mer smidiga. Ofta arbetar man med sina egna uppgifter i grupperna. När det gäller krav på studiepoäng, kursval och ansökan om extra tid, bör du kontakta din handledande lärare eller studentservicen vid din fakultet.
Jag är fullkomligt oengagerad och orkar inte studera. Vad ska jag göra?
Ibland tappar vi alla motivationen för studier, och det kan bero på många olika anledningar. Det är bra att du inte är ensam med dina känslor. Du kan fundera på om det finns någon annan student eller någon lärare vid universitetet som du kan prata med om din situation.
Om ointresset och orkeslösheten har pågått i månader och gäller också annat än studierna, kan det vara skäl att också kontakta hälsovården, t.ex. SHVS.