Interkulturell kompetens

Genom att välja utbildningsprogram ser du förutom de allmänna anvisningarna också utbildningsprogrammets eventuella egna innehåll. För att se Öppna universitetets instruktioner behöver du inte välja utbildningsprogram.

Den här artikeln riktar sig till alla grundexamensstuderande, oberoende av om du studerar i de nya utbildningsprogrammen eller enligt den gamla examensstrukturen. Artikelns innehåll gäller både dem som åker på utbyte och dem som kommer som utbytesstuderande till Finland, och som är intresserade av att växa och utvecklas som människa medan de studerar i en internationell omgivning. 

Observera att du kan utveckla din interkulturella kompetens både vid ditt hemuniversitet och utomlands. Det viktiga är att vara fördomsfri och ha ett öppet sinnelag. 

Varför studera utomlands?

Study Abroad_Instagram Post_Australia

Vilken nytta ger utbytesstudier?

Så här beskriver en tidigare utbytesstudent sina erfarenheter:

Utöver den fantastiska naturen och det vackra vädret var skogsbränderna i år mindre utbredda än i landets östra delar.

Jag upplevde ingen större kulturchock och vande mig snabbt vid att tala engelska. I början var det lite ovant med small talk, men när jag lärde mig att förutse situationerna och hur det förväntades att jag skulle bete mig, började jag klara mig rätt så bra. Förresten, mitt första intryck var att det liknade USA (där jag aldrig varit) – infrastrukturen är planerad för bilar, avstånden är långa, konsumtionskulturen är starkare än i Finland och livsmedelsförpackningarna är större.

Även om jag visste att det var sommar i Australien när jag anlände överraskades jag av solens intensitet, och så är min hy förstås van vid vinter. Det beror på att ozonlagret i atmosfären är tunnare här jämfört med Europa och därför bränner man sig snabbare. Även om vädret är varmt kan vinden vara kall, särskilt på stränderna, vilket kan vara förbryllande.

Vad är interkulturell kompetens?

Interkulturell kompetens beskrivs ofta som särskilda färdigheter, kunskaper och attityder, exempelvis fördomsfrihet eller goda språkkunskaper. Det är likväl viktigt att notera att interkulturell kompetens är mer än en viss uppsättning färdigheter som man bara kan lära sig och behärska.  Interkulturellt lärande är en kontinuerlig, livslång process som sker genom interaktion individer emellan. På samma sätt kan kultur ses som en process som konstrueras genom kommunikation. Därför är det viktigt att beakta den bredare globala, ekonomiska, politiska och sociala kontexten där den interkulturella kommunikationen äger rum.

Olika aspekter av interkulturell kompetens som du kan lära dig genom internationellt utbyte:

  • Kunskap
    • Kunskap om din egen kultur i en global kontext.
    • Kunskap om utbyteslandets kultur.
    • Förmåga att förstå globala frågor, processer, trender och system.
  • Färdigheter
    • Förmåga att ta till dig, analysera och utvärdera information, använda kulturella referenser för att tänka kritiskt och lösa praktiska inlärningsproblem.
    • Förmåga att lyssna, observera och relatera, samt kommunicera och knyta kontakter till människor med olika kulturell bakgrund.
    • Förmåga att använda dig av nya kunskaper för att bredda din egen förmåga att närma dig det okända.
  • Attityder
    • Att vara öppen för möjligheter till internationella erfarenheter.
    • Att ha tolerans för kulturella skillnader och flertydighet.

Källa: Erasmus Skills Project

Teoretiska perspektiv på interkulturell kommunikation

ABC-modellen: Enligt Spitzberg & Cupach (2011) är interkulturell kompetens något man har. Teorin bygger på tre olika dimensioner av färdigheter:

  1. Affekt: respekt, fördomsfrihet, icke-dömande, empati, nyfikenhet och förhållningssätt.
  2. Beteende: på både makronivå (t.ex. anpassningsförmåga, flexibilitet, sociala kompetenser och tolkningsförmåga) och mikronivå (t.ex. blickar, nickningar, självexponering och uttrycksförmåga) = kommunikationsförmåga
  3. Kognition: självkännedom och kulturkännedom, goda språkkunskaper, mindfulness och förmåga att skapa nya kategorier.

Enligt ett konstruktionistiskt synsätt (Constructionist approach, Byram, 2000; Angouri, 2010) är interkulturell kompetens förmåga att kunna interagera framgångsrikt med personer som representerar kulturer som vi uppfattar som annorlunda än vår egen.  Kultur blir till genom interaktion människor emellan, i diskurser. Kultur konstrueras genom kommunikation och är därmed en pågående process i växelverkan. Interkulturell kompetens är något som kan utvecklas i det oändliga.

Enligt en dialektisk approach (Dialectical approach, Martin & Nakayama, 2015) är interkulturell kompetens något som existerar inom interkulturella kommunikationsprocesser. Den dialektiska approachen uppmuntrar människor att beakta den bredare globala, ekonomiska, politiska och sociala kontexten där den interkulturella kommunikationen äger rum.

  Hofstedes kulturella dimensioner (Cultural Compass)
Individualism  Kollektivism  
Maktdistans   Maktdistans 
Maskulinitet   Femininitet
Osäkerhetsundvikande Osäkerhetsundvikande
Långsiktig inriktning Kortsiktig inriktning
Tillfredsställelse   Återhållsamhet

Lär dig mera om Hofstedes kulturella dimensioner 

 

Källor:

Jo Angouri (2010) ‘If we know about culture it will be easier to work with one another’: developing skills for handling corporate meetings with multinational participation, Language and Intercultural Communication, 10:3, 206-224, DOI: 10.1080/14708470903348549

Judith N. Martin & Thomas K. Nakayama (2015) Reconsidering intercultural (communication) competence in the workplace: a dialectical approach, Language and Intercultural Communication, 15:1, 13-28, DOI: 10.1080/14708477.2014.985303

Spitzberg, B. H., & Cupach, W. R. (2011). Interpersonal skills. The Sage handbook of interpersonal communication4, 481527.

Vad är arbetsgivarnas syn på interkulturell kompetens och erfarenhet?

Forskningsprojektet Dold kompetens identifierade följande kompetensområden som utvecklas genom internationella erfarenheter och som arbetsgivare uppskattar vid rekrytering:

  • Traditionellt har internationell kompetens förknippats med följande kompetenser: språkkunskaper, kulturell kunskap, tolerans och kommunikationsfärdigheter.
  • Produktivitet: effektivitet, förmåga till analytiskt tänkande, problemlösningsförmåga, pålitlighet, kreativitet.
  • Resiliens: anpassningsförmåga, självförtroende, uthållighet, självkännedom.
  • Nyfikenhet: intresse för det som är nytt, interkulturell kunskap, samarbetsförmåga, förmåga att nätverka.

Ett viktigt trumfkort att ha på hand är att du förutom att ha kunskap om dessa kompetenser kan beskriva dem genom att berätta om dina personliga erfarenheter och tidigare arbetserfarenhet. Testa själv! Hur skulle du sätta ord på dina dolda kompetenser? 

En guide som hjälper dig att reflektera över din utveckling

Före utbytet

Självreflektion

För att få ut det mesta av ditt internationella utbyte, ta dig tid att skriva ner dina tankar innan du åker utomlands. Dina anteckningar kommer att vara guld värda när du ser tillbaka och reflekterar över vad du har lärt dig och uppnått.

  • Motivation: Vad motiverar dig att studera utomlands?
  • Förväntningar: Vad förväntar du dig att uppleva och lära dig? Vad skulle du vilja lära dig? Hur kan du lära dig det?
  • Tankar och känslor: Vad ser du fram emot? Är du orolig eller rädd för något? Har du frågor som du funderar på?

Interkulturell kompetens

Ta dig en titt på de olika dimensionerna av interkulturell kompetens och dold kompetens. Vad tänker du om dina kompetenser idag? I vilken typ av situationer har du redan använt dig av dina kompetenser? Vilka kunskaper, färdigheter eller attityder räknar du som dina styrkor? Vad skulle du vilja lära dig och utveckla vidare? Vilka färdigheter och kunskaper tror du att kommer att vara viktigast under din utbytesperiod?

Reflektera över identitet/kultur

På sidan 56 i följande dokument hittar du en handbok för självvärdering. Det är bara ett verktyg för självreflektion, inget test. Ta det som en kul grej och välj själv hur ärlig du vill vara. Fokusera på frågorna som besvaras före utbytet (before questionnaire).

Erasmus Skills Before

Under utbytet

Det kan kännas jobbigt att föra dagbok medan du studerar på ett främmande språk, bekantar dig med din nya hemstad och tillbringar tid med dina nya vänner. Men det kan vara värt att ta dig lite tid nu och då för att skriva ner dina tankar under utbytet. Att skriva dagbok kan hjälpa dig att komma ihåg alla nya upplevelser och idéer, men det är också ett bra sätt att processa dina tankar ifall du känner dig överväldigad av att leva i en ny omgivning.

  • Reflektera över vad du redan har lärt dig.
    • Vad har du lärt dig om dig själv, andra och ämnet du studerar?
    • Har något överraskat dig? Har något utmanat dina invanda sätt att tänka?
    • Vad skulle du vilja lära dig mera om? Hur kan du lära dig det? Det är aldrig för sent att ställa upp nya lärandemål!
  • Vilken typ av utmaningar har du stött på? Vad har du gjort eller vad skulle du kunna göra för att hantera utmaningarna? Hur gick det? (Utmaningarna kan inkludera kulturchocker, anpassning och kommunikation.)
  • Beskriv ett interkulturellt möte som haft betydelse för dig och kontexten. Vilka personer var involverade? Vad gjorde du och vad gjorde de andra? Hur gick det? Hur kändes det? Vad lärde du dig av mötet?

Tips för hur du kan föreviga dina upplevelser under utbytet:

  • Skriv dagbok minst en gång i månaden. Du behöver inte föra en offentlig dagbok, utan skriv bara ner dina tankar och känslor i stunden. Du kan återkomma till texten senare och använda den för att få perspektiv på saker och se hur du hanterade olika situationer.
  • Inlägg på Instagram. Instagram är ett ypperligt sätt att föra visuell dagbok med anteckningar om tankar och känslor.  Låt det bli ditt personliga fotoalbum, där du kan gå tillbaka till minnen och reflektera över din utveckling. Det behöver inte vara något märkvärdigt, utan till exempel “första gången jag åt lunch med min chef” eller “mitt första föredrag om Finland.” 
  • Skapa en låtlista. Det kan låta banalt, men musik kan återväcka starka minnen. Du kan använda din låtlista för att förstå dig själv bättre.
  • Gör små videosnuttar om dig själv, för dig själv. Om du inte vill lägga upp videorna på sociala medier, kan du alltid spara dem på din mobil. Du kan tala till ditt nuvarande och ditt framtida jag om dina planer, känslor, sådant som gått bra eller dåligt, hur du har utvecklats, och mycket annat.
  • Gör ett personligt Mina sekunder-projekt: Idén med projektet är att föreviga minst en stund av ditt liv varje dag som du vill komma ihåg. Det kan vara vad som helst: en kopp kaffe, ett brunt löv, en essä eller en bok... När du återvänder från utbytet kan du sammanställa dina minnen till en video med snuttar ur ditt liv som utbytesstudent. 
  • Andas och tänk. När du har hittat din favoritplats på ditt nya campus kan du gå dit nu och då för att andas och tänka.
  • Var närvarande. Kom ihåg att leva i stunden; med andra ord, var närvarande när du talar med andra. Det är en gåva som ditt framtida jag kommer att uppskatta, och det hjälper dig att skapa genuina relationer med andra människor.

Efter utbytet

Reflektera över vad du lärt dig.

Ta en titt på dina anteckningar som du skrev före och under utbytet. Hur väl uppfylldes dina förväntningar och lärandemål? Var det något som inte gick enligt dina förväntningar?

Frågor som kan hjälpa dig att reflektera över vad och hur du lärde dig under din utbytesperiod:

  • Särskilda kunskaper, färdigheter eller attityder?
  • Vad har du lärt dig om dig själv, andra, värdlandet och kulturen, ditt hemland och kulturen, ämnet du studerar?
  • Har något överraskat dig? Har något utmanat dina invanda sätt att tänka?
  • Vilken typ av utmaningar eller motgångar stötte du på? Vad gjorde du för att hantera utmaningarna? Vilka kunskaper och färdigheter använde du dig av för att ta dig över hinder? Hur gick det? Hur skulle du kunna använda liknande färdigheter i arbetslivet?
  • Beskriv andra interkulturella möten som haft betydelse för dig. Vilka personer var involverade? På vilket sätt var mötet interkulturellt? Vad gjorde du och vad gjorde de andra? Hur gick det? Hur kändes det? Vad lärde du dig av mötet?

På sidan 59 i följande dokument hittar du en handbok för självvärdering. Det är bara ett verktyg för självreflektion, inget test. Ta det som en kul grej och var så ärlig som du vill. Fokusera på frågorna som besvaras efter utbytet (after questionnaire).

Varför åka på internationellt utbyte?

Hur kan du dra nytta av dina erfarenheter under utbytet?

Studier

Arbete

  • Enligt forskningsprojektet Dold kompetens (2014) uppskattar arbetsgivare kompetenser som utvecklats genom internationella erfarenheter, men arbetsgivarna ser inte nödvändigtvis kopplingen/sambandet mellan dessa kompetenser och internationella erfarenheter. Därför är det viktigt att du själv lär dig identifiera kunskaper och färdigheter du förvärvat under utbytet, och berätta om dem i arbetsansökningar och intervjuer.
  • Delta i evenemanget ”Vad lärde jag mig i utbyte?” som ordnas av Karriärservicen för att lära dig mera om hur du kan använda dig av dina erfarenheter utomlands i arbetslivet och hur du kan marknadsföra dig själv i samband med rekrytering.
  • Ytterligare information om dolda internationella kompetenser och verktyg för hur man kan identifiera och beskriva dem (på finska, svenska och engelska)
  • Ytterligare information om Kulturchock (på engelska)