Instruktioner för magisteravhandlingen inom Magisterprogrammet i sociala vetenskaper

Genom att välja utbildningsprogram ser du förutom de allmänna anvisningarna också utbildningsprogrammets eventuella egna innehåll. För att se Öppna universitetets instruktioner behöver du inte välja utbildningsprogram.
  • Magisterprogrammet i sociala vetenskaper

Dessa instruktioner preciserar fakultetens anvisningar om magisteravhandlingen. Anvisningar för bedömning av en avhandling finns under Instruktioner för magisteravhandlingen vid din fakultet.

Vad är magisteravhandling?

I en magisteravhandling använder studenten den kunskap som hen har förvärvat under studierna och övar sig vidare på vetenskapligt arbete och skrivande. Efter att ha skrivit en magisteravhandling kan studenten forska självständigt. Hen kan avgränsa forskningsämnet, formulera och motivera forskningsproblemet samt planera och genomföra forskningsupplägget. Studenten kan välja och tillämpa vetenskapsområdets centrala teorier, begrepp, forskningsmetoder och aktuella diskussioner på ett sätt som är kritiskt, kreativt och ändamålsenligt med tanke på forskningsuppgiften. Hen kan strukturera helheten och skapa ny information utgående från befintlig kunskap, begreppsliggöra resultat, diskutera dem utgående från litteratur inom vetenskapsområdet samt specificera den vetenskapliga betydelsen och de praktiska följderna av forskningsresultaten. Studenten kan hantera sitt forskningsprojekt, bedöma vilka följder hens val har för slutresultatet av processen samt ta emot respons och ge respons på andras arbete.

En magisteravhandling är ett vetenskapligt examensarbete och är därmed framför allt en övning i forskningsprocessen. Avhandlingen kan stärka befintlig kunskap eller innehålla ny kunskap och ställa nya frågor till senare forskning. Att skriva en magisteravhandling är forskning oavsett hur vetenskapligt betydande dess resultat är. Ett forskningsproblem som har ställts på ett meningsfullt sätt är en viktig utgångspunkt för forskningen oavsett om den ger väntade eller oväntade, rikliga eller knappa resultat.

När studenten skriver avhandlingen är det viktigt att hen förstår kunskapsproduktionens sociala och kollektiva karaktär. En magisteravhandling, precis som all annan forskning, är en del av en kollektiv och självkorrigerande kunskapsproduktion. Att placera in sin egen forskning som en del av en viss vetenskaplig diskussion är en av magisteravhandlingens viktigaste uppgifter. En annan viktig uppgift är att systematiskt använda en viss eller vissa vetenskapliga metoder för att besvara forskningsfrågan.

Se även noggranna anvisningar om magisteravhandlingen (sociala vetenskaper) som pdf-fil på finska.

Magisteravhandlingens form och struktur

En magisteravhandling är ett arbete som omfattar 30 studiepoäng och vars rekommenderade längd är 50–70 sidor (cirka 15 000–20 000 ord). Avhandlingen är i regel i form av en monografi.

I en lyckad magisteravhandling har forskningsuppgiften avgränsats noggrant och ändamålsenligt med tanke på avhandlingens omfattning. Materialet ska likaså avgränsas på ett ändamålsenligt sätt särskilt i ett kvalitativt examensarbete där omfattningen av det material som används eller samlas in påverkar arbetsmängden. Användning av färdigt material rekommenderas. Det är också rekommenderbart att en avhandling skrivs som en del av ett aktuellt forskningsprojekt inom vetenskapsområdet för att undervisningen och forskningen ska stödja varandra. Att ha ett projekt som kontext ger avhandlingsskribenten ytterligare stöd. Handledaren för avhandlingen ger råd om hurdana riktlinjer som tillämpas inom vetenskapsområdet.

En färdig magisteravhandling kan grovt delas in i tre huvuddelar: 1) formulering av forskningsfrågan på basis av tidigare forskning och begrepp, 2) analys och resultat samt 3) slutsatser och reflektion. I stora drag kan man säga att delarna 1 och 3 tillsammans ska utgöra ungefär hälften och del 2 hälften av den färdiga texten. Källförteckningen inräknas i den rekommenderade längden på 50–70 sidor.

Nedan följer en enkel stomme för innehållet i avhandlingen. Innehållet i de olika delarna och skedena i processen beskrivs närmare nedan i förhållande till avhandlingsseminariets förlopp och de uppgifter som behandlas på seminariet.

Stommen för innehållsförteckningen på rubriknivå:

  1. Inledning
  2. Tidigare forskning, teorier och begrepp; forskningsfrågor
  3. Material och metoder
  4. Analys och resultat
  5. Slutsatser och reflektion

Källor

I stället för de ”tomma” rubrikerna som presenteras här kan man särskilt i punkterna 2–4 använda innehållsliga rubriker. Dessa är rubriker som hänvisar direkt till forskningsämnet, de metoder som använts och de fenomen som undersökts.

I den några sidor långa inledningen presenteras en motivering för avhandlingens ämne och avhandlingens ämne i korthet. Nästa kapitel innehåller en litteraturöversikt som leder till forskningsfrågorna och en redogörelse för avhandlingens teoretiska/begreppsliga infallsvinkel; egna underkapitel kan användas här. Avhandlingsskribenten ska söka fram forskning som är relevant för den egna forskningsfrågan. Första delen av avhandlingen är alltså uppbyggd så att läsaren leds till den noggrant formulerade forskningsfrågan genom en litteraturöversikt och genom en redogörelse för de begreppsliga och/eller teoretiska utgångspunkterna; forskningsfrågan motiveras i förhållande till tidigare kunskap.

I metodkapitlet beskrivs det material och den metod som använts samt forskningsprocessen. I analysen (eller, särskilt vid kvantitativ forskning, resultatkapitlet) beskrivs det svar på forskningsfrågan som studenten fått genom analysmetoden. Vid kvalitativ forskning sammanflätas i regel analysen, tolkningen och diskussionen om litteraturen; vid kvantitativ forskning presenteras resultaten vanligen separat från tidigare forskning och tolkning. Slutsatserna och reflektionen relateras till analysen, den tidigare forskning och de begrepp som presenterats i första delen av avhandlingen: hur förhåller sig analysen till tidigare kunskap och hurdana frågor väcker analysen med tanke på fortsatt forskning? Slutligen reflekterar studenten över den metod som hen använt, forskningsresultatens tillförlitlighet och generaliserbarhet (i en kvantitativ studie), de begränsningar som påverkar tolkningen av resultaten, de etiska aspekter som uppstått under forskningen, den eventuella samhälleliga betydelsen av resultaten och deras praktiska tillämpbarhet. Delen Slutsatser och reflektion innehåller även ett underkapitel om begränsningar i undersökningen.

Till magisteravhandlingen bifogas universitetets sammandragsblankett (Word-fil).

Se anvisningarna och tidsschemat för inlämning av en magisteravhandling i Instruktioner för studerande under Instruktioner för magisteravhandlingen vid din fakultet.

Alternativt kan American Psychological Associations (APA) referensstil användas i magisteravhandlingen. Instruktionerna är tillgängliga på engelska. Vetenskapsområdet kan också ha sina egna anvisningar om avhandlingens form. Det finns skäl att dra sig till minnes hur man gör källhänvisningar på ett korrekt sätt redan i början av seminariet.

Forskningsetik

I en magisteravhandling, liksom vid annan forskning, följer man praxis som är förenlig med god vetenskaplig sed. Forskaren ska vara ärlig, omsorgsfull och noggrann i förhållande till såväl sitt eget material och sina forskningsresultat som när hen utvärderar andras forskning och dess resultat.

Dataskydd: På förteckningar där man samlar in uppgifter om flera personer, såsom adress, födelsedatum, e-postadress eller uppgifter som uppkommit under forskningen, tillämpas dataskyddsförordningen ((EU) 2016/679). En sådan förteckning kan sannolikt betraktas som ett register, vilket kräver tillstånd. I personuppgiftslagen (523/1999) regleras frågor om insamling, lagring och behandling av personuppgifter.

Forskningspersonernas samtycke: För forskning krävs vanligen olika tillstånd. Forskning som utförs exempelvis i skolor, vid ungdomsgårdar, hälsovårdscentraler och övriga offentliga institutioner kräver tillstånd av både forskningspersonerna och institutionerna i fråga. När det gäller minderåriga forskningspersoner är det vårdnadshavaren som ger sitt samtycke. Forskning i stängda diskussionsforum på webben kräver tillstånd av administratören för diskussionsforumet. Forskningspersonernas samtycke ska grunda sig på exakt och sanningsenlig information om målet och syftet med forskningen. En skriftlig blankett kan utarbetas för begäran om samtycke. På blanketten finns en utredning av forskningens syfte och användningen av materialet.

Forskningen får inte orsaka skada för forskningspersonerna eller tredje parter. Forskningsetiska delegationens anvisningar.

Plagiering: Information som producerats av andra får inte presenteras i eget namn. Att dikta upp påhittade observationer, att förvränga, plagiera eller stjäla observationer är inte godtagbart och kan leda till att avhandlingen underkänns. Också självplagiering är plagiering. Texter, bilder eller övrigt icke publicerat material som man själv producerat för andra studieavsnitt under studierna får i tillämpliga delar användas som en del av magisteravhandlingen. Läs mer om plagiering här.

Examensarbetets offentlighet: En magisteravhandling är offentlig genast när den har godkänts. Sekretessbelagt material får inte ingå i avhandlingen. En sekretessbelagd magisteravhandling kan skrivas endast i få undantagsfall. Om en sådan avhandling avtalas separat med läraren och tillstånd begärs skriftligt från fakulteten.

Handledningsavtal

Ett handlednings- och materialavtal (word) ingås i samband med Magisterseminarium I.