Innehåll och tillvägagångssätt
Kandidatavhandlingen (6 sp) är ett obligatoriskt studieavsnitt. Det rekommenderas att studieavsnittet slutförs under det tredje studieåret. Avhandlingen är en ca 20 sidor (à ca 2000 tecken per sida) lång uppsats om ett specialområde inom utbildningsprogrammet. Ämnet för avhandlingen väljs av studeranden men ska godkännas av handledaren.
Kandidatavhandlingen ska grunda sig på ca 20 vetenskapliga källor, som huvudsakligen ska vara publicerade i serier som refererats och vilkas sakinnehåll ska vara aktuellt uppdaterat.
De viktigaste anvisningarna för avfattandet av kandidatavhandlingen och användningen av referensdatabaser ges vid kandidatseminariet eller motsvarande. Vid bio- och miljövetenskapliga fakulteten kan avhandlingen inte skrivas i par (som en paravhandling). Studenternas kamratstöd och ämnen för avhandlingar som ligger nära varandra är ändå möjliga.
Handledning av avhandlingen
Avhandlingen har en ansvarig lärare och handledare, som har minst doktorsexamen, men som inte behöver vara expert på ämnet för avhandlingen i fråga. Också övrig forskningspersonal, t.ex. doktorandstuderande kan delta i handledningen. Handledarens uppgift är framförallt att hjälpa till att avgränsa och strukturera ämnet för avhandlingen. Handledaren ska läsa och kommentera avhandlingen åtminstone en gång innan studeranden lämnar in den för bedömning. Handledarna kan om de vill ordna handledningen för en grupp studerande samtidigt. Det är den ansvariga handledarens uppgift att granska och bedöma avhandlingen. Bestämmelser om jäv för granskare av en avhandling finns i 27 och 28 § i förvaltningslagen (434/2003).
Skrivanvisningar för studerande och användning av artificiell intelligens i arbetet
Börja med att samla den källitteratur som behövs och relevant källmaterial (t.ex. fem centrala artiklar som anknyter till ämnet). Dra nytta av vad du lärt dig om informationssökning på tidigare kurser (bl.a. studierna i digital kompetens och färdigheter i informationssökning som behandlats i kandidatseminariet eller motsvarande) när du söker litteratur. Utnyttja också bibliotekens informationssökningstjänster. Gå grundligt igenom källmaterialet. Avgränsa sedan det ämne som du vill behandla: avgör vad du vill behandla i avhandlingen och hur detaljerad framställningen ska vara. Du kan komplettera källmaterialet efter behov allteftersom arbetet framskrider så att du har de ca 20 källhänvisningar som förutsätts.
Dela in ämnet i logiska helheter av lämplig längd, och gör därefter ett utkast till avhandlingens disposition (en preliminär innehållsförteckning). Avhandlingen kan också innehålla bilder och tabeller som illustrerar texten då de är nödvändiga för att förstå avhandlingen. Det första kapitlet (efter sammandraget) ska vara en inledning, där du kortfattat och klart redogör för vad som behandlas i avhandlingen och vilken målsättning den har. Det rekommenderas att det i texten finns sakenliga mellanrubriker, eftersom innehållet då är strukturerat. I det sista kapitlet (före källförteckningen), som binder ihop hela texten, sammanförs dina viktigaste slutledningar. Skriv koncentrerat, en alltför lång text kan t.o.m. sänka vitsordet. Skriv ett kort sammandrag av avhandlingen, högst 300 ord, på universitetets blankett för avhandlingssammandrag (länk till blanketten finns i instruktioner för studerande). Sammandraget skrivs på samma språk som avhandlingen. Sammandraget ingår i den helhet som betygsätts, fäst därför uppmärksamhet vid att texten är tydlig och informativ. Försäkra dig om att du följer de eventuella anvisningar om layouten på kandidatavhandlingen som gäller för ditt kandidatprogram när du finslipar avhandlingen.
Om språkmodellerna för artificiell intelligens har använts som hjälp vid produktionen av avhandlingen ska studenten i sin avhandling skriftligen ange vilken eller vilka modeller som använts och på vilket sätt. Läs mer i anvisningen Användning av AI som stöd för inlärning.
Tänk på att kandidatavhandlingen endast är ett studieavsnitt (6 sp), inte ditt opus magnum och inte heller din magisteravhandling. Avsikten är att avhandlingen slutförs inom en rimlig tid. Sex studiepoäng motsvarar ca 20 dagar ihärdigt arbete: t.ex. 4 arbetsdagar för informationssökning, 8 arbetsdagar för genomläsning av artiklar och 8 dagar för att skriva.
Syftet med kandidatavhandlingen är att studeranden ska förmedla de kunskaper som han eller hon har förvärvat på ett gott språk som används inom vetenskaplig kommunikation. För att kunna ta till sig innehållet i artiklarna kan det krävas flera genomläsningar, och eftersom det krävs en grundlig förtrogenhet med materialet för att skriva en avhandling, lönar det sig att göra upp en tidsplan för arbetet och hålla fast vid den.
Avhandlingens språk
En student som fått sin skolutbildning på finska eller svenska skriver vanligtvis sin avhandling på finska eller svenska. Internationella lärare deltar i handledningen av avhandlingar tillsammans med lärare som är kunniga i de inhemska språken.
Studier med anknytning till kandidatavhandlingen
Arbetet med kandidatavhandlingen påbörjas i samband med kandidatseminariet, som också ingår i examen.
Mognadsprov
Innan avhandlingen godkänns ska studeranden avlägga ett godkänt mognadsprov, som är ett skriftligt prov som berör avhandlingens ämnesområde. Mognadsprovet avläggs som en tentamen i Examinarium, till vilken studerande skall anmäla sig i vanlig ordning (i Sisu). Studerande kommer överens med handledaren om när mognadsprovet görs. Ifall den studerande blir underkänd för språket blir hen hänvisad till en modersmålslärare (om skolutbildningsspråket är finska eller svenska) för att få respons och anvisningar för tilläggsstudier.
Bedömning
Efter att studerande anmält sig till kandidatavhandlingen i Sisu kan hen lämna in avhandlingen i E-thesis systemet för bedömning fr.o.m. den 1.8.2025. Bedömningen utförs av den ansvariga handledaren (i E-thesis) och hen motiverar vitsordet skriftligt i E-thesis. Studeranden ska ha rätt att avlägga kandidatexamen i naturvetenskaper i det utbildningsprogram inom vilket kandidatavhandlingen godkänns. Avhandlingen bedöms med skalan 0-5.
Bedömningsgrunder (0-5)
5: Uppsatsen visar att studeranden har ett självständigt, kritiskt och innovativt grepp om sitt ämne. Det kunskapsstoff som presenteras är adekvat för behandlingen av ämnet, det är väl strukturerat och uppgifterna har kombinerats på ett sätt som öppnar nya infallsvinklar. Skribenten är väl förtrogen med teorier och forskningsresultat inom ämnesområdet och hänvisningarna till dessa är relevanta. Skribenten behärskar också de viktigaste metoderna och användningen av dem på en teoretisk nivå, och kan skilja mellan föråldrat kunskapsstoff och aktuell kunskap. Avhandlingens ämnesområde är tydligt avgränsat. Språket är vårdat, exakt och klart. Framställningen är logisk och bildar en väldisponerad och fungerande helhet.
4: En genomgående logisk och ändamålsenligt skriven avhandling, som uppvisar ett självständigt och kritiskt grepp. Avhandlingen uppfyller dock inte alla de kriterier på en utmärkt avhandling som anges för vitsordet 5.
3: Avhandlingen utgör en bra och fungerande helhet. Källmaterialet är adekvat med avseende på avhandlingens ämne. Slutledningarna är till största delen logiska och skribenten presenterar också egna resonemang. Språket är övervägande exakt och klart. Texten är väldisponerad.
2: Teorier och tidigare forskning inom ämnet presenteras, men ofta på ett mekaniskt sätt. Egna resonemang och slutledningar saknas nästan helt i framställningen eller de är inte alltid logiska. Textens uppläggning och språk har vissa svagheter.
1: Det finns brister i presentationen av avhandlingens utgångspunkt, syfte och begreppsapparat. De viktigaste skriftliga källorna inom ämnesområdet har uppmärksammats, men de har behandlats mycket ensidigt eller oändamålsenligt. Ett självständigt kritiskt grepp saknas. Texten är läsbar men dåligt disponerad och ofta inexakt.
0 (underkänd): Avhandlingen uppvisar flera av följande allvarliga brister: Avhandlingens utgångspunkt, syfte och begreppsapparat utreds inte. Slutledningarna är inexakta eller felaktiga, självständiga kommentarer saknas. Granskningen av bakgrundsfakta är bristfällig och de viktigaste teorierna som anknyter till ämnet har förbigåtts eller behandlas ytligt. Källangivelserna är felaktiga på många punkter. Hela avhandlingen är rörigt disponerad och språket dåligt.
Omprövningsförfarande gällande bedömningen
Omprövningsförfarande som gäller bedömning av kandidatavhandling: se § 55 i examens- och rättssäkerhetsinstruktionen för Helsingfors universitet. För mer information, läs i instruktioner för studerande, här.
Avhandlingar är offentliga handlingar och kan läsas av studenterna
Ett examensarbete som ingår i en högskoleexamen, en avhandling, är ett offentligt dokument. Offentligheten grundar sig på offentlighetslagen (621/1999). Avhandlingens offentlighet innebär att universitetet på begäran ska informera vem som helst som begär avhandlingen. Avhandlingens sammandrag är också offentligt. De godkända avhandlingarna sparas via E-thesis i Helda och kan hittas och läsas.
I den egentliga avhandlingen som ska bedömas får inte ingå uppgifter som är sekretessbelagda enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Till denna kategori hör t.ex. affärs- eller yrkeshemligheter. Kandidatavhandlingarna blir liksom andra examensarbeten offentliga när de har godkänts. Också avhandlingens sammandrag är alltid offentligt.
Arkivering / Förvaringsställe
I enlighet med universitetets arkivbildningsplan ska godkända kandidatavhandlingar förvaras fem år.
Fr.o.m. 1.8.2025 arkiveras avhandlingarna automatiskt via E-thesis.
Ikraftträdande och tillämpning av de allmänna anvisningarna
Dessa allmänna anvisningar träder i kraft 1.8.2025 och ersätter fakultetens tidigare allmänna anvisningar för kandidatavhandlingar. Utbildningsprogrammen kan ha egna anvisningar som preciserar denna anvisning och som är i linje med fakultetens anvisningar.